Delaläste och konstaterade att detta sätter väldigt mycket i mitt liv i en helt annan dager. Mycket intressant och lärorikt.
En Highly sensitive person, eller HSP, åsyftar en person som är mer öppen för omgivningen än den latenta hämningen. En HSP ser detaljer mycket enklare och fortare än de människor som inte är HSPs, och de är ofta väldigt lugna men är inte nödvändigtvis blyga även om det kan framstå på det sättet. Detta är en särskild egenskap med viktiga konsekvenser som tidigare ofta har blivit förväxlad med medfödd blyghet, social fobi, inåtvändhet och så vidare.
Termen Highly sensitive person myntades av Dr. Elaine N. Aron 1996, och begreppet ökar i popularitet, eftersom det presenterar egenskapen i ett positivt ljus. Termen förutsätter att blyghet, hämningar och rädsla inte kan inhämtas av mycket känsliga människor och djur beroende på miljöutmaningar.
Ett antal böcker har skrivits om ämnet, till exempel ”Help Is On Its Way” skriven av Jenna Forrest, ”The Highly Sensitive Person’s Survival Guide” med förord av Elaine Aron och ”The Highly Sensitive Person’s Companion” av Ted Zeff.
Dr. Aron beskriver den motsatta änden av skalan, ”motsatsen till en Highly Sensitive Person (HSP) är en person som tar många risker, det vill säga agerar utan att reflektera så mycket. En HSP som är en HSS (High Sensation Seeker), kommer också att hitta sätt att skaffa sig nya erfarenheter, men den kommer inte att ta så många oreflekterade risker.” Hon citerar också studier på andra djur från däggdjur till husflugor och guldfiskar.
Forskningen om sensomotorisk känslighet, bygger på Eysencks syn på inåtvändhet och upphetsning och Grays arbete om hämningssystemet. Denna forskning i sin tur bygger på Pavlovs arbete med sensoriska svar på både fysisk och psykisk överstimulering, och arbetet av Jung och hans samtida skillnader om utåtriktade och inåtvända kognitiva känslighetstyper.
Denna forskning visar att omkring 15-20% av människorna och djuren har ett nervsystem som är känsligare mot subtiliteter. Detta innebär att regelbunden sensorisk information, bearbetas och analyseras i större utsträckning, vilket bidrar till kreativitet, intuition, avkänning av konsekvenser och detaljsinne, men som också snabbt kan orsaka överstimulering och överupphetsning. Detta temperament kan också ha ett visst samband med höga kortisolnivåer, som kan åstadkomma övervaksamhet och -mottaglighet för trauma.
Att vara mycket känslig, kan förstärka eller skapa psykologiska problem när överupphetsning inträffar. Förmågan att omedvetet eller medvetet framkalla miljösubtiliteter, bidrar ofta till att en HSP tycks vara ”begåvad” eller har ett ”sjätte sinne”. Känslighet förväxlas ofta med blyghet, men 30% av HSPs är utåtriktade. En annan vanlig missuppfattning, är att bara kvinnor kan vara HSPs; det finns ungefär lika många manliga HSPs som kvinnliga. Det procentuella verkar gälla för alla djur som har denna egenskap.
Ny forskning i utvecklingspsykologi, ger ytterligare belägg för att individer skiljer sig åt i sin känslighet. Enligt den differentierade känslighetshypotesen av Belsky (1997b, 1997a, 2005), varierar individer i den grad de påverkas av upplevelser eller egenskaper i den miljö de utsätts för. Vissa individer är mer mottagliga (eller mer känsliga) för sådana påverkan än andra, dock inte bara negativa utan även positiva. Till exempel har forskning av Pluess & Belsky visat att barn med svåra temperament i spädbarnsåldern, är mer mottagliga för effekterna av kvaliteten i föräldraskapets barnomsorg de fem första åren i livet.
Ungefär en femtedel av befolkningen är HSPs, men vetenskaplig diagnos av HSP finns inte i Sverige idag.
Egenskaper och kännetecken [redigera]
Elever som är HSPs arbetar annorlunda än andra. De plockar upp de hårfina sakerna, och lär sig bättre på detta vis än när de blir överupphetsade. Om en HSP inte bidrar mycket till en diskussion, betyder det inte nödvändigtvis att den inte förstår eller är för blyg. HSPs bearbetar ofta saker bättre i huvudet, annars kan de bli överupplivade. Detta kan vara anledningen till att eleven inte bidrar. HSPs är oftast mycket plikttrogna, men gör dåligt ifrån sig när någon tittar på.
Detta gäller även arbetssituationer; HSPs kan vara jättebra anställda – bra med detaljer, eftertänksamma och pålitliga, men de tenderar att fungera bäst när förhållandena är tysta och lugna. Eftersom HSPs presterar sämre när folk tittar, kan de bli förbisedda för en befordran. HSPs brukar att umgås mindre med andra, och föredrar ofta att bearbeta upplevelser tysta för sig själva.
En HSP …[1]
- är kapabel att genomföra djup bearbeting av information.
- plockar upp diskreta saker när de lär sig saker.
- kan inte lära sig saker väl när den är överupphetsad.
- är lojal, känslosam och omtänksam.
- är bra på att göra uppgifter som kräver djup koncentration och fokus.
- kan prestera uppgifter med precision, detalj och snabbhet.
- är väldigt noggrann.
- är bra på finmotoriska rörelser.
- påverkas mer av koffein än vanliga människor.
- kan hålla sig stilla längre än vanliga människor.
- har en aktivare högerhjärnhalva.
- är naturligt kreativ.
- är fantasifull.
- påverkas mer av intryck än vanliga människor.
- kan förstå människokänslor djupare än vanliga människor.
- är bättre på att hitta fel.
- är bra på att undvika fel och misstag också.
- presterar inte sitt bästa när den blir iakttagen.
- arbetar bäst när situationen är lugn, tyst och avslappnad.
- föredrar att känna och uppleva saker tyst för sig själv.
- är en jättebra organisatör.
- är en hårt arbetande perfektionist.
- är omsorgsfull och barmhärtig.
- är begåvad i andlighet.
- är utrustad med ett otroligt konstnärligt sinne.
- bryr sig om miljön.
- har ett sinne för uppskattning av natur, konst och musik.
- märker diskreta förändringar i en persons utseende, förändring av ett föremåls placering m.m.
- ställer djupa och tankeväckande frågor.
- stör sig lätt på ljud.
- läser andras sinnen och humör.
Som förklarats ovan, föreslår många författare en positiv, accepterad inställning till att vara en HSP. Detta är dock inte den allmänna uppfattningen i det professionella psykologiska samhället. Jeffrey E. Young, till exempel, tycker att dessa personer (patienter) behöver lära sig att fokusera på sig själv i stället för andra, och att lära sig att få sina behov uppfyllda, behov som de ofta inte själv är medvetna om. HSP ses inte alltid som ett positivt personlighetsdrag, utan som psykopatologiska tillstånd som kan behandlas med erfarenhetsmässiga, kognitiva och beteendemässiga strategier.

Kram Linda
Dela